Denna sida presenterar jordens uppbyggnad, berggrundens och jordtäckets bildningsprocesser samt andra centrala grundbegrepp inom geologi. Här hittar du tydliga och illustrativa artiklar om till exempel bergarter, mineral, jordens inre struktur, geologiska fenomen och litosfärplattornas funktion. Syftet med avsnittet är att erbjuda lättförståelig och tillförlitlig information för studenter, lärare, hobbygeologer och alla som är intresserade av geologi. Vid artikelskrivandet har man utnyttjat expertis från bland annat Geologiska forskningscentralen och universitet som undervisar i geologi, såsom Helsingfors universitet. Utforska Finlands geologiska utveckling och jordens funktion genom artiklar och exempel.
Sidans innehåll
Allmänna geologiska begrepp
Artiklarna presenterar allmänna begrepp inom geologi. Lär dig vad geologi är och vilka tidsbegrepp som används inom geologin.
Universum
I universum bildar materia, energi, tid och rum ett dynamiskt system. Att förstå dess utveckling skapar grunden för att också kunna granska de processer som format jorden.
- Big Bang – urexplosionen
- Solsystemets uppkomst
- Solsystemet: Från tidiga teorier till modern vetenskap
- Solsystemet och Vintergatan
- Meteoriter
- Meteoriters egenskaper
Jordens uppkomst och utveckling
Jorden uppstod för cirka 4,6 miljarder år sedan ur en skiva av stoft och gas som kretsade kring den unga solen. Planetens utveckling har påverkats av kontinuerliga geologiska processer, såsom bildandet av jordskorpan, vulkanism och plattektonik.
- Det unga jordklotet
- Differentieringen
- Kärnan, manteln och jordskorpan
- Astenosfären och litosfären
- Jordens superkontinenter
- Livet uppstår och utvecklas
- Jordens utveckling i ett nötskal
Jordens funktion
Jorden omformas ständigt genom geologiska processer, såsom plattektonik, vulkanism och erosion. Dessa processer upprätthåller jordens geodynamik och påverkar klimat, landskap och naturresurser.
- Basfakta om jorden
- Plattektonik
- Superkontinenter
- Kratoner
- Maan rakenne
- Snöbollsjorden (Snowball Earth)
- Maailman suurimmat laavapurkaukset
- Nyiragongo – tulivuori Afrikan sydämessä (Geologian museo)
- Geologiset riskit
Finlands geologi: berggrunden
Finlands berggrund hör till världens äldsta och består huvudsakligen av arkeiska och proterozoiska bergarter, som vittnar om en lång och mångfasetterad geologisk utveckling. Berggrunden påverkar våra naturresurser, landskap och jordtäckets egenskaper.
- Finlands berggrund
- Södra Finlands berggrund
- Varför har vi en skärgård i västra Finland?
- Paleotsooiset fossiilit
- Proterotsooiset fossiilit
Finlands geologi: jordtäcket
Finlands jordtäcke har till största delen bildats som följd av den senaste istiden och det består av olika jordarter såsom morän, leror, sand och grus. Jordarternas struktur påverkar vattnets rörelser, växtlighet, byggande och utnyttjandet av naturresurser.
- Från Eeminterglacialen till Weichselistiden
- Inlandsisens nötande effekt
- Jordtäckets utveckling
- Morän
- Randbildningar och rullstensåsar
- Ler och silt
- Landhöjning och förändringar i finska sjöar och vattendrag
- Östersjöns historia
- Kasvillisuuden kehitys
- Sjöar och myrar
Strukturgeologi
Strukturgeologi studerar de strukturer som förekommer i berggrunden, såsom förkastningar, veck och sprickzoner, samt hur de blivit till. Dessa strukturer avslöjar jordskorpans deformationer och geodynamikens historia.
- Strukturgeologisk forskning och strukturernas tredimensionella natur
- Deformation
- Primärstrukturer
- Hauraat rakenteet
- Duktiilit deformaatiorakenteet
- Miksi Suomen kallioperässä voidaan nähdä litosfäärilaattojen rajoilla muodostuneita rakenteita?
Mineral
Mineral är naturliga, kristallina ämnen som bildas av grundämnen och som i sin tur bildar bergarterna. De fungerar som råmaterial inom många industribranscher. De kan kännas igen utgående från egenskaper som hårdhet, färg, spaltbarhet och kemisk sammansättning.
Bergarter
Bergarterna består av mineral och klassificeras efter sitt bildningssätt i magmatiska, sedimentära och metamorfa bergarter. De utgör berggrunden vi rör oss på och vid närmare titt kan avslöja hurdana omgivningar de bildades i.
- Inledning
- Bergarternas kretslopp
- Magmatiska bergarter
- Klassificering av magmatiska bergarter
- Metamorfa bergarter
- Klassificering av metamorfa bergarter
- Sedimentära bergarter
- Magmatiska bergarter A-Ö
- Metamorfa bergarter A-Ö
- Sedimentära bergarter A-Ö
Ädelstenar
Ädelstenar är sällsynta, vackra och hållbara mineral eller bergarter som används i smycken och prydnadsföremål. Deras värde är baserad på färg, klarhet, hårdhet och sällsynthet.
Smyckestenar
Smyckestenar är visuellt tilltalande mineraler eller bergarter som lämpar sig för slipning och smycken, även om de inte uppfyller alla strikta kriterier för ädelstenar. Deras utseende och färgvariation gör dem populära som smyckesmaterial.
Naturresurser
Geologiska naturresurser, såsom metaller, industrimineral, grundvatten och energiresurser, härstammar från jordens berggrund och processer. Naturresursernas bildning, läge och hållbara användning är centrala teman inom geologisk forskning.
- Luonnonvarat
- Metallit
- High-tech -metallit
- Akkumineraalit
- Teollisuusmineraalit
- Uraani
- Kalliokiviaines
- Maa-aines
- Luonnonkivet
- Sivumateriaalit
- Turve
- Pohjavesi
- Geoenergia
- Öljy, kaasu ja kivihiili
- Tuonti ja vienti
- Kaivostoiminta ja kaivosten elinkaari
Geoturism
Geoturism fokuserar på upplevelser och presentation av geologiskt intressanta platser, såsom bergsområden, raviner, kratrar och geoparker. Den förenar naturvetenskaplig kunskap med upplevelsebaserad turism och främjar geologisk miljömedvetenhet.
