Anna Johnson, april 2022, efter artikeln Johdanto kiviin av Ari Brozinski

Vad är en bergart?

”Stenar och berg är en grå massa som ser likadan ut överallt”. Många kanske kan hålla med om det påståendet, men vid en närmare titt märker man att det här inte är sant. Enligt den allmänt accepterade definitionen utgörs en bergart (sten) av en kombination av mineral som uppstått genom naturliga processer. Med tanke på att man känner till mer än 4 000 olika mineral skulle det vara lite väl dumdristigt att anta att alla klippor skulle bestå att exakt samma mineral. Därför kan vi genast kullkasta det inledande påståendet om en grå massa.

Det finns alltså bergarter med många olika färger och utseenden vilket tyder på att de har skapats på olika sätt och under många olika förhållanden. Hurdana processer skapar bergarterna på vår jord, och hur kan de grupperas och klassificeras? Kan men genom att studera bergarterna dra slutsatser om hur vår planet såg ut då bergarten blev till?

Klassificering av bergarter

Inom geologin klassificerar man traditionellt bergarter enligt den miljö i vilken de uppstått. Det ger oss tre kategorier: magmatiska, sedimentära samt metamorfa bergarter. Magmatiska bergarter bildas då magma stelnar och kristalliserar från smulten till fast form. Sedimentära bergarter bildas när sand, lera eller material efter organiskt liv som t.ex. snäckors kalcitskal lagras i tjocka packar och konsolideras (läks ihop, förhårdnar) till hårt berg. Metamorfa bergarter bildas när sedimentbergarter (och magmatiska) begravs djupt ner i jordskorpan och utsätts för så högt tryck och hög temperatur att de omvandlas (metamorfoseras), dvs. deras mineralogi och textur förändras. En förändring i mineralogin innebär att proportionerna av olika mineral i bergarten förändras eller att mineral ombildas till nya mineral, och en förändring i texturen betyder att mineralkornens form, storlek och hur de ligger i kontakt med varandra förändras.