Skip to content

Vad är geologi?

Redaktör Cecilia Aarnio. Efter Anu Hakalas artikel Mitä geologia on?

Geologi är läran om jordklotet, dess processer, beståndsdelar, historia samt dess effekt på människor och livet i allmänhet. Mineral, bergarter, vulkaner, jordbävningar, floder, glaciärer, jordskred, översvämningar, och många andra ämnen faller inom ramen av geolgi. Geologer erbjuder sammhället ett brett utbud av kunskap och viktiga tjänster – geologer planerar bland annat för hållbar grundvatten- och energiförsörjning, söker efter värdefulla geologiska fyndigheter såsom metaller, uran, olja, gas och stenkol samt bedömmer markens och grundens byggegenskaper.

Geologi förknippas ofta med malmletning och gruvdrift. Dessa verksamhetsområden är inte mer än en liten del av det geologiska kunskapsområdet. Bild: Kiril Havezov.

På grund av det humida klimatet har vi i Finland det stora privilegiet att ha tillgång till ansenliga mängder rent vatten, som vi dessutom inte är tvugna att konsumera särskilt återhållsamt. Torka är hos oss ett snabbt övergående fenomen, men som vi vet, är förhållandena inte de samma i andra delar av världen. I exempelvis USA förtorkar grundvattenreservoarerna stundligen på flera ställen, och i Mellanöstern, Nordafrika samt i sydöstra Asien är bristen på rent vatten rent av kritisk. Till följd torka upprätthåls uppskattningsvis 40% av jordens totala spanmålsproduktion med hjälp av konstbevattning. Torra områden såsom Sharaöknen, omfattar stora grundvattenmagasin. Dessa ligger emellertid utomräckhåll för människan, djupt nere i litosfären. Trevan efter grundvatten kan i vissa delar av världen jämföras med malmletning, och eftersom jordklotets grundvattenförekomster är starkt beroende av geologiska faktorer, är den geologiska sakkunskapen inom detta område guldvärd.

Rent sjövatten i södra Finland. Bild Ari Brozinski, 2006.

Efterfrågan på geologiska råvaror, såsom sand, grus och torv, och för att inte tala om malm, olja, naturgas och kol, blir allt större. En genomsnittlig finländare konsumerar under sin livsgång över 10 000 kg järn som går åt till byggnader, transportmedel, olika apparater och instrument samt till kärl och många andra användningsändamål. Aluminium konsumerar hon ca 1 500 kg genom att använda flygplan, läsk- och konservburkar och andra lätta metallprodukter. Därutöver förbrukar hon 600 kg koppar i samband med nyttjandet av elmotorer, generatorer, bilar och rör, samt sammanlagt 600 kg zink och bly då hon använder olika målfärger, legeringar och färgämnen. Ifall vi ytterligare räknade med konsumtionsmängden sand, grus och lera samt olika gödningsmedel skulle den enskilda finländarens totala konsumtionsmäng geologiska råvaror stiga upp till 15 000 kg i året. I vår närmiljö finns således oändliga mängder av produkter och föremål, såsom mobiltelefoner, kaffekoppar, tandkräm, puder, glas och finpapper, som är framställda på geologiska råvarår. Mängden vardagliga företeelser som inte är tillverkade av geologiska råvaror är flerfaldigt mindre.

Behovet av geologisk konsultation angående olika former av markplanering är också stort. Exempelvis då man vill avgöra ifall ett åsområde skall bevaras i dess naturliga tillstånd, på grund av dess stora grundvattentillförsel, eller ifall åsmaterialet skall användas som bärlager för vägar eller som råmaterial för sement, är kunskapen om områdets geologi väldigt viktig. Inom byggindustrin konsulteras geologer ofta gällande byggdugligheten hos olika markområden. 

Se även: Geologi som vetenskap

Back To Top