Primärstrukturer

Översättning av Helena Hansson april 2024, efter Carita Ääreläs artikel Primaarirakenteet

1. Vad är primärstrukturer?

Primärstrukturer hänvisar till strukturer som är relaterade till uppkomsten av stenar, såsom lagringsstrukturer i sedimentära stenar eller strukturer relaterade till kristallisering av magmatiska stenar. Dessa är dock inte direkt är relaterade till plattektoniska processer. För att kunna förstå och skilja strukturer som bildats genom deformation från dessa ursprungliga strukturer måste vi veta hur stenarna såg ut innan deformationen.

1.1 Primärstrukturer hos sedimentära stenar

Sediment avsätts nästan helt horisontellt (bild 1) och förstenas med tiden till sedimentära stenar. Den lagrade strukturen hos sedimentära stenar påverkas endast av faktorer som verkar under sedimentationen, vilket resulterar i att lagringen kan identifieras genom variationer i kornstorlek, mineralsammansättning och färgen mellan olika lager. Strukturer i sedimentära stenar inkluderar skiktning, korsskiktning, torkningssprickor, böljeslagsmärken och diskontinuitetsytor mellan lager orsakade av erosion (bild 2).

1.2 Primärstrukturer hos magmatiska stenar

I magmatiska stenar kan man ibland också observera bandning eller skiktning samt en viss typ av ”skiffrig” struktur som är relaterad till deras bildning. Det kan även förekomma sprickbildning vid nedkylning och veckliknande strukturer. Primär lagring i magmatiska stenar består av variationer i mineralsammansättningen i olika lager. Magmatisk lagring uppstår på grund av kristalliseringsprocessen och eventuella på varandra följande magmapulser (bild 3). Dessa strukturer är därmed inte relaterade till deformation utan utgör primärstrukturer som är relaterade till bildningen av magmatiska stenar.

2. Varför är det viktig att identifiera primärstrukturer?

Primärstrukturernas identifiering är viktig eftersom det är avgörande att skilja dem från de strukturer som bildats genom deformation. Förhållandet mellan primärlagring och skiffrighet, samt förhållandet mellan skiffrighet av olika åldrar, ger information om deformationen. Genom att studera dessa strukturer kan olika deformationsskeden identifieras, och på en bredare skala kan jordskorpans utveckling tolkas. I deformerade sedimentära stenar kan lagren ha ändrat sin position, till exempel genom veckning, så att äldre stenar ligger ovanpå yngre. Därför är det viktigt att identifiera strukturerna som bildats under lagringen, särskilt för att identifiera den så kallade föryngringsriktningen hos sedimentära stenar, eftersom detta gör det möjligt att dra slutsatser om stenarnas ursprungliga position.

Källor

Billings, M. P. 1972: Structural Geology. Prentice-Hall, Inc, Englewood Cliffs, New Jersey, 606 s.

Marshak, S. 2005: Earth: portait of a planet. W. W. Norton & Company, Inc. New York ja Lontoo.

Skyttä, P. ja Kilpeläinen, T. 2015: Rakennegeologian peruskäsitteitä ja -menetelmiä. Kurssimoniste. Helsingin yliopisto, Geologian osasto ja Turun yliopisto, Maantieteen ja geologian laitos.

Van der Pluijm, B. A. 2004: Earth structure: an introduction to structural geology and tectonics. W.W. Norton & Company, Inc. New York. 656