Sällsynt finländsk meteorit kan berätta mer om vårt universum

Löpönvaarameteoriten är ganska liten. Den skurna ytan visar meteoritens inre textur. Bild: Åbo Akademi

Åbo Akademi

Meteoriter är några av de äldsta bergarterna vi känner till. De kommer från ett flertal olika himlakroppar som bildades tidigt i solsystemets historia. Forskare vid Åbo Akademi, Åbo universitet och Geologiska forskningscentralen har undersökt en sällsynt finsk meteorit som kan avslöja mer om vårt universum.

År 2017 upptäcktes ett flertal små meteoriter i Lieksa, östra Finland. En av dessa, en så kallad pallasit fick namnet Lieksa. Några månader senare upptäcktes en annan meteorit, en järnmeteorit som fick namnet Löpönvaara.

Järnmeteoriter är rester av kärnmaterial från forntida asteroider som bildades under solsystemets tidiga stadier, medan pallasiter är blandningar av kärn- och mantelmaterial.

– Järnmeteoriter och pallasiter hör till några av de mest ovanliga meteoriterna som finns på jorden, och de är viktiga för att vi ska förstå hur de tidiga planetariska kropparna var sammansatta och utvecklades, berättar Laura Kotomaa, doktorand i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi som lett studien av meteoriten Löpönvaara.

Forskningsgruppen har analyserat Löpönvaara och kommit fram till att den huvudsakligen består av två ovanliga järnhaltiga mineraler som är extremt sällsynta på jorden: kamacit och schreibersit. Kamacit är en kristallin legering, en blandning av järn och nickel som bildar kristaller, medan schreibersit är en fosfid, en mineral bestående av fosfor, järn och nickel.

– Vi känner endast till sju andra fosforrika järnmeteoriter i hela världen och Löpönvaara är för närvarande den mest fosforrika av dem alla. Dessutom har Löpönvaara en unik struktur och spårämnessammansättning, vilket gör den till en intressant upptäckt, säger Kotomaa.

Löpönvaaras ovanliga sammansättning tyder på att den ursprungliga asteroidens kärna har delats upp i två olika smältor. Samtidigt visar meteoritens struktur spår av påverkan från nedslaget.

Precis som Löpönvaara är Lieksapallasiten exceptionell på sitt sätt, och både Lieksa och Löpönvaara klassificeras som ”ogrupperade”, vilket innebär att de till sin sammansättning skiljer sig mycket från andra kända järnmeteoriter och pallasiter och inte kan klassificeras i de befintliga undergrupperna järnmeteoriter och pallasiter.

– Lieksapallasiten visade sig härstamma från en moderkropp som vi inte kände till genom andra tidigare meteoriter. Detaljerna om moderkroppen till andra meteoriter från Lieksa, inklusive Löpönvaara, är dock fortfarande okända och är ett pågående forskningsämne vid institutionen för geologi och mineralogi vid Åbo Akademi, säger Kotomaa.

Att flera små järnrika meteoriter har hittats i Lieksa tyder på att de kan komma från samma ursprungsobjekt, en ovanlig och komplicerad himlakropp med en speciell sammansättning och struktur.

Artikeln om klassificeringen av järnmeteoriten Löpönvaara finns att läsa här: https://doi.org/10.1111/maps.70049
 
Mera information: Åbo Akademi