Geologi som vetenskap

Geovetenskaper strävar efter att beskriva samspelet som sker mellan litosfären (stensfären), hydorsfären, atmosfären samt biosfären, och som resulterar i antingen successiva eller tvära förändrigar av jordklotet. 

Bergarter och sediment ute i fält fungerar som ett stort geologiskt laboratorium och arkiv för geovetenskapliga studier. Geologin som vetenskap erbjuder en insikt i såväl lokala som globala geologiska, kemiska och fysikaliska processer som har format, och fortsätter att forma, jordytans struktur och sammansättning. Kunskapsområdet medför även vetenskapliga teorier och rön angående universums, solsystemets och planeternas uppkomst och utveckling.

Geovetenskaper är ett brett vetenskapsområde som kan sägas vara uppbyggd av vetenskapsgrenar såsom:

• Kristallografi beskriver kristaller; deras kristallsymetriska egenkaper, tillväxt, strukturer, fysikaliska egenskaper samt klassificering.

• Mineralogi redogör för mineralens kemiska och fysikaliska egenskaper samt för deras uppkomst, förekomst och kristallisationsförlopp.

• Petrologi handlar om bergarternas uppkomst, utbredning och ursprung samt om deras kemiska och fysikaliska egenskaper.

• Petrografi beskriver bergarternas klassificering på basis av deras mineralogiska, kemiska och fysikaliska egenskaper samt utgående från deras ursprungs- och uppkomstmiljöer. 

• Geokemi redogör för grundämnenas fördelning och koncentartion dels i mineral och bergarter, dels i hydrosfären, atmosfären, i jordklotets inre och i universum.

• Geofysik handlar om jordskorpans och jorklotets fysikaliska egenskaper såsom sammansättnig, fasthetsgrad, magnetism, strålning, gravitation, ledningsförmåga och seismisk aktivitet. Vetenskapeområdet studerar även närrymdens samt de övriga planeternas fysikaliska egenskaper.   

• Malmgeologi redogör för olika malmers  mineralsammansättnigar, tillkomst och förekomst.