Morän

 

Morän och moräntyper

Morän består av en blandning av såväl grovkornigt som finkornigt material och är den vanligaste jordarten i Finland. Kantiga klaster är karakteristiska för samtliga typer av moränjordar. Morän är en glacial jordart som avlagras från glaciärisen, antingen supragalacialt på istäcket eller subglacialt under istäcket. Eftersom moränen i de flesta fall avlagras direkt från glaciärisen bibehålls den osorterade eller diamikta sammansättningen, som materialet hade då det transporterades av glaciären. 

Moränavlagringarna i Finland bildades i slutet av den senaste istiden, Weichseltiden, för ca 11 600 år sedan. Den kraftiga inlandsisen hade förmågan att förutom morän, även transportera större material såsom flera meter stora stenblock. Flyttblock med ursprung i Finland har påträffats i såväl Ryssland som Baltikum och Polen.   

Den vanligaste moräntypen i Finland är Bottenmorän som bildats subglacialt i samband med att löst bergsmaterial skjuvades mellan glaciärbottnen och jordytan. 

Ändmorän bildas framför och vid glaciärkanten då istäcket pressar lösgjort material framför sig alltmedan det växer. I Weichselglaciärens ytterområden, exempelvis i Tyskland och i Danmark, gav isens framstötar upphov till ett upp till 50-200 meter tjockt jordtäcke. I Finland, som emellertid var täckt av inlandsisen under den största delen av Weichselperioden, är moräntäcket i medeltal endast 3 meter tjockt.

 

Moränformationer

Subglaciala formationer drumliner (se bilden nedan) är strömlinjeformade moränkullar som bildas på jämn berggrund. Drumliner har en kärna av sten och förekommer ofta i stora klungor, s.k. drumlinfält. Kullarna, vars längdsträckning ligger i glaciärisens rörelseriktning, är avlånga och påminner till sina former om valryggar. De största drumlinerna är ställvis upp till 80 meter höga och över 5 kilometer långa. 

 

Drumliner är avlånga, strömlinjeformade moränformationer med branta proximalsidor (stötsidor) och flacka distalsidor (läsidor). Bild: Harri Kutvonen, GTK.
  

En annan typ av subglaciala moräner är stora, upp till 200 meter breda och 15 meter höga, Rogen-moränryggar som bildas vinkelrätt mot isens rörelseriktning. Till skillnad från drumliner har rogenmoräner ofta en böjd form, liknande en banan.

Stenmaterial som samlas på glaciärisens yta bildar supraglacial flytmorän. Fasta partiklar absorberar mer ljus än den ljusreflekterande isytan vilket leder till att glaciärisen smälter fortare. Det vattenmättade moränmaterialet beter sig som massrörelser då det når glaciärisens lägre partier och förekommer ofta tillsammans med smältvattensorterade sediment såsom grus och sand.

De Geermoräner (bilderna nedan) är parallella moränryggar som bildas vid glaciärisens kanter då den kalvar i djupt vatten. Moränformationerna är vanligen flera hundra meter långa men endast några meter breda. Avstånden mellan de smala moränryggarna är mellan 50 och 200 meter och avspeglar glaciärisens årliga avsmältningshastighet.

 

 

 

 

{slide=Källor|closed|noscroll}

Andréasson, P.,2006, Geobiosfären. Studentlitteratur. 604 s

{/slides}